Jag är reumatiker

Reumatism är en inflamationssjukdom, det är inte helt känt vad som orsakar sjukdomen, men klart är att immunsystemet – som normalt sett bekämpar främmande organismer i kroppen – börjar reagera mot kroppens egna leder. När en stor mängd vita blodkroppar från immunsystemet samlas i leder eller senor blir de inflammerade. Inflammationen gör att leden blir vätskefylld, svullen, öm och varm.

Inflammationen börjar i ledkapselns vävnad. Om inflammationen pågår under en längre tid kan den skada olika delar i och kring leden som ledbrosk, ben, senor och ledband. Rörligheten i leden försämras och leden kan ibland bli felställd, som till exempel att fingrarna pekar snett mot lillfingersidan. Det beror på att inflammerade senskidor och muskler kommer i obalans.



Ledgångsreumatism kan yttra sig mycket olika från person till person. Man kan ha perioder med mer eller mindre aktiv sjukdom. När sjukdomen är mer aktiv har man mycket inflammation i många leder och man brukar vara tröttare och ha mer ont. Mellan dessa perioder kan sjukdomen vara mindre aktiv och ge mindre besvär. Ibland har man först mer aktiv sjukdom under några år, varefter sjukdomen lugnar ner sig och stannar upp. Hos andra kan den vara ständigt aktiv och förvärras med åren.

Ofta får man svårt att klara praktiska bestyr i hemmet, på jobbet och på fritiden. För att lösa vissa vardagsproblem finns olika hjälpmedel. En sjukgymnast eller arbetsterapeut kan ge råd, stöd och träningsprogram.

Man kan ofta fortsätta med sina fritidsintressen som förut trots ledgångsreumatism. Men det är klokt att undvika alltför tuffa aktiviteter under de perioder då sjukdomen är aktiv, till exempel en del bollsporter, slalomåkning och gymnastik med hoppövningar. Dessa aktiviteter kan ge för stora påfrestningar på lederna.

Det varierar från person till person hur trött man blir av sjukdomen. Vanligtvis kan man fortsätta att arbeta. Arbetsgivaren ska se till att arbetsuppgifterna anpassas eller att man får möjlighet att byta arbetsuppgifter om det behövs. Deltidsarbete kan också vara en lösning.

. .. . .. .

Det var lite kort fakta om vad reumatism är, och vad det kan ha för konsekvenser.
Jag drabbades av ledgångsreumatism när jag var 12år gammal. Vid 13års-ålder var jag mer eller mindre beroende av medicin för att klara vardagen. Jag åt alltid Relifex, morgon och kväll tills jag började få stora sömnproblem och aldrig sov mer än 2h per natt, efter det blev det till att öka tabletterna på morgon och ta bort dem på kvällen.
Jag gjorde kortisoninjektioner i höfterna ett flertal gånger, utan det hade jag förmodligen aldrig klarat av att gå i skolan.
När jag gick i sjuan tror jag knappt att jag klarade av att vara en hel dag i skolan. Smärtan var outhärdlig och jag kunde knappt gå. Inflammationen var riktigt kraftig i höfterna och händerna.
Det är inte förrän nu, vid 15års-ålder och när jag slutat med alla mediciner jag börjat känna smärta i även knäna, handleder, nacke och käke, även vid armbågarna ibland.
Men trots att det gör ont på ett flertal ställen nu, så har jag aldrig lika ont som jag hade för ungefär 2 år sedan. Sjukdomen är inte lika aktiv längre, vilket jag är oerhört glad över samtidigt som jag är livrädd för att den ska bli lika aktiv som den var för 2 år sedan.

Jag tror jag måste tacka min pojkvän för att jag mår bra nu, om ni inte visste så är det så att om man mår riktigt bra psykiskt, mår man oftast bra i lederna också. Och med min pojkvän, mår jag som bäst.