fredag 26 juni 2009

Melissa Andersson


Jag skänker dig en tår och hoppas allt vad jag har att du blir bättre.
Jag kämpar så att jag nästan skiter på mig för att hoppet ska hållas så högt upp som möjlig.
Människor lämnar oss hela tiden, de gör oss besvikna och olyckliga. Men som du vet så väl,
så tror jag inte på pessimism.
I min värld existerar bara optimismen och om jag kunde skulle jag göra allt för att skänka dig en bit av min värld.
En liten bit av min optimistiska värld, till din lite för pessimistiska värld. Så de kan mäta upp varandra, och du slipper känna så mycket.
Jag hoppas självfallet att du förstår att det inte finns fler som du. Han kommer snart ångra sina handlingar för han kommer aldrig hitta någon som dig igen.
På samma sätt som hela världen idag hyllar Michael Jackson, borde vi hylla dig. Bara för att du är så jävla bra, och bara för att du återigen ska börja stojja och skrika.
Världen borde hylla dig, så du inser hur bra du är. Så att din livsglädje växer, och blir stor så inihelvete. Större än min, som är den största någonsin.
Jag älskar dig, för att du är så jävla bra. Och jag vet att du inte orkar vara stark just nu, så just därför är jag stark åt dig.

1 kommentar: